lång dag
Ojojoj, vilken dag.
Idag hade jag tre saker på schemat:
* Åka in till stan för att fixa mitt internationella körkort
* Växla pengar på Täby C
* Köpa en kartong som jag kan skicka jackor i till USA.
Skulle åka hemifrån och frågade pappa hur varmt det var ute, han sa att min vinterjacka skulle bli för varm då solen lyste och det var "varmt" ute. Mycket riktigt, så jag tog den lite tunnare jackan, fel av mig.. Snart gick solen i moln och det blev riktigt kallt, men nog om det..
Tog bilen till Galoppfältet i Täby, tog tåget in till Östra Station och bussen till Stadsbiblioteket för att gå till Motormännens Riksförbund. Efter en evighets gående kom jag fram till den adressen som jag fått där det skulle ligga, går in och ställer mig i hissen, då hissen inte har någon informationsskylt fick jag åka igenom varje våning för att sen konstatera att jag inte hittar stället. Efter ca 30 minuters åkande hit och dit hittar jag stället i källaren, det ligger alltså i ett undangömt garage.. Mannen där verkade ju inte helt snabbtänkt med att hjälpa mig med mitt körkort, men säger ändå att jag skulle komma tillbaka en timma senare. När jag sen kommer tillbaka så märker jag att det jobb han gjort skulle tagit mig 5 min. Sur och frustrerad på om detta verkligen stod rätt till ringde jag min kära vän Palm i Helsingborg för rådfrågning, men jo, detta var hur det skulle vara (ett "broshyr-liknande" häfte med bild och infolapp fasttejpat)..
Sen bar det av till Täby, Växlade pengar och köpte ett par jeans. Mötte upp med mamma och åkte hem i snörusk.
Stannade i V-tuna C, där jag köpte en kartong och inser att mina saker inte alls kommer att få plats i denna kartong, fan att det inte fanns en storlek större, nu kommer det säkert krävas ytterligare en kartong och ännu mer pengar i frakt..
Fick även mitt visum idag, När jag fyllde i alla papper så sa dem på Skandinaviska Institutet att jag bara skulle skriva att jag skulle vara borta i 12 månader, för jag skulle få en 13:e månad automatiskt.. Men nu idag så ser jag att mitt visum går ut exakt ett år efter det att jag reser, så nu är jag skitsur att dem gjort fel, för jag kan ju inte stanna kvar ifall visumet gått ut, då är jag ju där illegalt..
Skitkul.
-
redo att åka.
Jobbar sista dagen på Tisdag, vilket jag ser fram emot, för efter det kan jag ägna allt till att träffa kompisar och packa.. Nu i dagarna har jag även ett par viktiga saker framför mig.
Måndag: Ska på besök till tandläkaren, hoppas allt står rätt till i käften..
Tisdag: Besök på Amerikanska Ambassaden på morgonen, av någon anledning så är jag lite nervös att jag inte skulle få visumet, förstår egentligen inte varför, jag har ju fått visum två gånger tidigare, varför skulle jag inte få det nu? Sen ska jag åka och inhandla tårta till jobbet, och till sist jobba ett antal timmar..
Onsdag: Åka till stan för att skaffa internationellt körkort..
Varför känns det som att pengarna ryker så extremt fort? Jag vet ju att jag använder dem till något vettigt, men ändå känns det som att jag går luspank i slutet av varje månad innan löning, inte skoj alls.
Menmen, nu väntar on snyggt obäddad säng som jag ska krypa till kojs i, lösa lite Sudoku, för att sen sova så sött så. Tänker inte ställa klockan på ringning, utan ska verkligen sova ut..
Vill dock även bara säga att jag blev extremt bekymrad då jag fick se snön falla ner idag, jag var glad att det var stora flingor som föll ner. Men alldeles för tidigt! Usch Fy!!!
Polisen i Sverige.. suck.
Ringde mamma idag för att förklara att jag inte alls tyckte om polisen, och hon frågar ifall jag fått böter alt. blivit stoppad. Nej det hade jag ju inte blivit, tvärtom.. Jag ville bli stoppad så jag körde förbi en och samma poliskontroll 6 gånger.. 6 GÅNGER!!! Ja,usch. och dem tog inte in mig en enda gång.. Man blir ju sur.. Jag som till och med målat läpparna..
För er som kanske inte känner mig, så är jag lite småkär i poliser, nästan alla yrken som innefattar uniform och på ett sätt är maskulina jobb, så börjar det hoppa lite extra i bröstkorgen.. Brandmän, yrkesmilitärer, poliser..
Och det gör mig upprörd att när man så desperat försöker bli stoppad, att dem då inte kan ta mig åt sidan så jag blir glad, en dagens gärning vill jag kalla det..
Menmen, mamma fick sig i alla fall ett gott skratt där hon satt på jobbet med mig i telefon.. Tänkte väl åka dit en snabbis innan jobbet så hon kan få skratta mig i ansiktet också, en dagens gärning..
Var idag också och beställde en tårta till på tisdag, som då är sista dagen på jobbet, skönt!
Må-Bra-Musik..
FLORIDA!!
Ja herregud.. Lycka, är det enda jag tänker säga..
Trodde jag skulle bli jättedeppig över att inte få spendera jul här hemma i Sverige med familjen.. Ack så jag hade fel.. Mamman till den familjen jag ska vara hos frågade precis ifall jag ville följa med henne och barnen till Florida för att spendera 5 dagar där.. Heeelt absolut underbart..
Bomb.
Presidentvakan..
Skulle valet ha varit i Sverige så hade jag garanterat att Obama skulle ha vunnit, vi svenskar är så, att vi skulle ha röstat på honom bara för att det aldrig funnits någon svart president. Skulle valet stått mellan Clinton och Obama, så tror jag ändå att vi svenskar röstat på Clinton, för manliga presidenter har vi ju haft, men inte kvinnliga. Varför är vi svenskar såna? Såna som röstar på människor som är "i underläge", jag tror inte att vi skulle rösta på den med mest kompetens, näe, vi skulle rösta på en person med tanken "för det vore väl kul"..
Annars skulle det väl inte gå så bra för Lars i årets Idol, eller Lasse Brandeby i Let's Dance. Eller låt säga Christer Sjögren i Melodifestivalen. Krattor som fått folkets röster.
Sitter nu och tittar på Oskyldigt Dömd på TV4 och avnjuter en fruktsallad med granatäpple, vindruvor och kiwi. Igår till presidentvalet hade jag även i lite mango, men hade dessvärre ingen idag. Gott!
Snabbt framåt.
Har även idag sagt till min chef att jag endast kommer kunna jobba två veckor till.. Men känner jag henne rätt, så kommer inte hon leta efter ersättare förrän in i det sista, eftersom hon vet att jag åker först den 1:a December, och även kommer att resultera i att jag kommer att få hoppa in och jobba trots att hon vet att jag behöver min lediga tid innan jag åker. Det har hänt förut, och jag kommer ju inte bli förvånad ifall det kommer hända igen..
Har åkt på en snuva också, inte så kul då jag inte vill ta nässpray, då jag anser att det bara förvärrar. Öppnar upp näshålan, för att sen tjocka till den ännu mer när den slutar verka, så man fortsätter bara använda den, blir lite av en ond cirkel.
2 veckor extra.
Jaja, ska dra mig i säng nu, ska upp betydligt mycket tidigare än vad jag vill, då jag ska hoppa in och jobba på Centralbadet på morgonen, för att sen åka till Kungsholmen och fortsätta arbeta där..
Patetisk
Skulle idag åka in för att få klippa mig hos Aina på Creative Headz på Odenplan. När jag sitter på Roslagbanan på vägen in faller mina ögon på en Metro-tidning, YES! lite sysselsättning. När jag bläddrat klart tidningen så kommer jag till höjdpunkten i hela tidningen, Sudoku. När jag är halvvägs klar med att lösa detta sifferspel så inser jag att jag skrivit fel på ett ställe, och lyckas heller inte rätta till felet. Som vilken annan normal person så skulle jag lagt ifrån mig tidningen, men nej, jag skäms! Så jag river ut Sudokun och låtsas om att jag kommer fortsätta med den senare. Jag är sjuk, måste jag få säga själv.. Att skämmas något så enormt att någon annan människa ska ta upp denna tidning 3 timmar senare och lägga märke till att jag gjort fel. Så nu ligger en ihopknölad tidningsbit med ett felaktigt Sudoku i min handväska.. Någon som vill lösa problemet åt mig? Högstbjudande får den!
Håret däremot blev kanon, kunde inte blivit nöjdare. Efter klippet så gick jag till Åhlens och fördrev tid, skulle träffa Aina senare för att åka till Kista C. 1 timme senare, och 3 besök till kassan med prylar jag egentligen inte behöver, beslöt jag mig för att gå tillbaka till salongen, var tvungen att blunda på vägen ut för att inte behöva stanna i kassan en 4:e gång. En mysig bilfärd till Kista och middag på Donken för att sen åka hem. Great!
Operation: Katrin Zytomierska?
Jobbade idag, och då jag var klar så tog jag en dusch i omklädningsrummet där jag jobbar. Förskräckt blev jag då jag fick syn på min egen reflektion i duschkranen mittemot. Liknade de kvinnor som var med på TV3:s tv program "Generation Fett". Som har lår bredare än Verne Troyers längd. Ingen uppmuntrande syn alltså..
Så då är frågan om man skulle följa bloggerskan Katrin Zytomierska's fotspår på en jakt i viktnedgång och formning av kroppen. Men främst det andra alternativet. Men hur skulle man i så fall gå tillväga då? Skulle aldrig klara av viktväktarna, är kass på matte, så jag skulle inte stå ut med att räkna points. Atkins verkar inte heller min grej, för jag tycker om pasta. En sak som är effektiv är ju Nutrilett, det har jag ju testat på tidigare, men vägrar köra den stilen igen, tappade 4 kg på 9 dagar, men jag tappade även tankekraften i samma veva, gick omkring som en zombie, och då jag väl var klar med kuren, gick jag upp lika många kg fast på halva antalet dagar..
Jadu, detta var inte lätt.. Får kanske påbörja detta då jag kommer till USA, ett nytt liv. För då barnen kommer att vara i skolan hela dagarna, så har jag tid att plugga och gå på gymmet med mamman då jag vill.. Great!
Stress
Vad gör jag? Jobbar 5-6 dagar i veckan, sover, stressar för att få komma iväg till USA så tidigt som möjligt.. jobbar.. osv..
Och med tanke på att jag jobbar så mycket så ska man även få in det viktiga i livet, som vänner t.ex. Många man ska hinna se, när jag väl vet när jag ska åka så får jag ta en vecka ledigt innan detta och bara boka in mig för vänner.. Måste börja prioitera det viktiga nu..
Jaja, får ta ett djupt andetag och börja från grunden.
Kär <3
eller vad tror ni? Kärlek vid första ögonkast, eller attraktion vid första ögonkast..
Fast, nu har jag ju sett denna man ett flertal tillfällen, både på nära(!) och långt håll.. Är det då fortfarande attraktion, eller har man gått över till att bli kär?
Yes.
Med tanke på det späckade schema hon har så försöker vi nu skynda på hela visumprocessen, så tidigast den 17 november lämnar jag landet, underbart!
Jaja, måste slumra in nu, ska upp och jobba hela dagen imorrn, får ha lite krafter iaf, återkommer väl imorrn för mer information, då jag pratat lite mer med Elizabeth (mamman) om hur allt verkar gå.
Puss och Tack, Hockeyback!
Okay, då ska man försöka sig på att få igång en sån här också.
Denna blog tänker jag då ägna mig åt det jag helst vill. Plus, det var ju så att jag hade tänkt mig att åka till USA ett år för att bli Au Pair. Får vi hoppas att allt går vägen från och med nu, det har ju inte gjort det tidigare.
När jag ansökte om att få bli Au Pair så sa alla i min omgivning, "men gud, du kommer att få placering jättefort med din erfarenhet", nu börjar jag undra. Minst en 15 familjer har hört av sig till mig, den ena bättre än den andra, men även den ena underligare än den andra.
En familj som kontaktade mig erbjöd mig dykcert-utb. med respektive dykresor, jättekul tänkte jag, men insåg snabbt att denna famlj kunde jag inte fortsätta ha kontakt med, dem hade nämligen inte skrivit vart dem bodde, eller om dem hade flickor eller pojkar, nej, dem hade inte ens skrivit att dem hade barn. Så dem tackade jag illa kvickt nej till, dock på ett snällt sätt.
Sen kom jag i kontakt med en helt underbar familj med tre söner, ville så extremt gärna komma till dem, men den familjen tackade artigt nej i måndags och jag brast ut i gråt, hur skulle jag nu hitta en familj som levde upp till de krav jag nu hade, då jag förlorat denna familj. Det tog en natt, nu är jag helt såld på en annan familj, där mamman är någon av de skönaste (äldre?) personer jag haft kontakt med, förutom mina chefer.
Så nu har vi lite kontakt och allt känns toppen, vet dock att hon har kontakt med flera, men denna gång kan väl oddsen ligga på min sida?